Nu har jag läst Ru också

Detta blir fjärde boken jag skriver om på fyra dagar - det måste vara ett rekord från min sida! Men imorgon kommer det garanterat inget blogginlägg, inte om någon utläst bok iaf. Jag har precis börjat läsa Gregorius av Bengt Ohlsson och den kommer ta ett tag att läsa ut. I bilen har jag börjat lyssna på 26 timmar långa Wolf Hall av Hilary Mantel. Eftersom skolorna slutar nästa vecka här (och därmed mina ensamma bilfärder) undrar jag när jag ska hinna lyssna klart på hela den boken!?)

Igår läste jag i vilket fall ut Ru, boken jag redan trodde att jag hade läst ;) Som flera tidigare sagt så är den minst lika vackert skriven som efterföljaren Mãn, men de skiljer sig åt mer än jag hade förväntat mig. Jag upplevde Ru som en mer sammanhållen berättelse, medan Mãn är en samling anekdoter som visserligen följer en röd tråd. Trots det så är även Ru ganska fragmentariskt skriven. När ett nytt avsnitt börjar vet jag inte alltid om Kim är barn eller vuxen eller om hon befinner sig i Kanada eller i Vietnam eftersom berättelsen inte följer kronologin utan liknar mer en tankeström där en detalj kan få berättelsen att hoppa till ett annat minne i en annan tid (eller plats). 

En del saker upprepar sig i båda böckerna. Eftersom jag läste Mãn först så kände jag redan till den förståndshandikappade moster Sju och hennes eskapader till exempel. Det är dock två mycket vackra böcker om en människas livserfarenheter, en människa vars liv tog en abrupt vändning när hon som tioåring lämnade sitt välbärgade liv i Vietnam och ankom till Kanada som båtflykting.